Londonsummering.



Flytten:
Från att jag hittade min familj på en privatsida så tog det +- 20 dagar till jag satte fötterna på engelsk mark. Jag bestämde mig över ett par dagar att jag ville förändra min vardag då jobbsökandet inte resulterat i något och bankkontot börjat eka tomt efter att ha levt lyx på sista lönen och slagit till med 2 Londonweekends. Jag var på det klara med att jag ville åka SNABBT, att komma till en familj i augusti var det ingen fråga om - nu eller aldrig.

Det var lite klurigt när man skulle bestämma vad som fick följa med över, att packa ner sitt liv i två väskor var nytt för mig men med facit i handen fick jag med mig allt jag behövt - förutom silverschampoot, haha.

Efter att ha kramat min familj hejdå kände jag mig stark och modig när jag gick igenom säkerhetskontrollen, nästan lite mallig över att jag vågade. Tycker det är så jäkla grymt, där och då började jag förstå vad modig jag faktiskt va som lämnade solid ground för att prova vingarna i ett främmande land, med ett annat språk, utan vänner och i en familj jag aldrig träffat.

England, mitt nya hem:

När jag landade gick jag nervöst genom flygplatsen och ut till folket som väntade, blickade omkring mig och fastnade snabbt med blicken på en fräsch och varm kvinna. Hennes blick fastnade lika snabbt på mig och vi båda sken upp, "Lisa?..." frågade jag nervöst trots att jag redan visste svaret. "Ohh hey hun, looovely to meet you" svarade hon och kramade om mig. Vi köpte varsin dricka och satte oss i bilen hem, minns hur positivt överraskad jag blev när jag såg deras vita nercabbade audi - mitt favoritmärke ;-)

För att inte bli för långdragen - mötte upp barnen och Mike(hostdad) hemma och de vart kramkalas igen. Gav barnen två stooora påsar med godis och nybakta kanelbullar till Mike och Lisa, superduper uppskattat. :)

Barnen:
Innan jag åkte skojade mina vänner om vad jag skulle göra som aupair, jag som inte är speciellt förtjust i barn. Men anledningen till att jag åkte var just för när jag skypade med familjen och fick prata med barnen var de så hiiiimla goa och väluppfostrade. Jag har aldrig i hela mitt liv mött så trevliga, smarta och uppfostrade barn - ALDRIG. De är alltid noga med att be om lov, "can i please have a snack?" "can i please put the tv on?" osv, har aldrig sagt emot mig och skulle aldrig få för sig att vara disrespectful mot någon.

Var nervös i början över hur man klev in i "ledarrollen" och hur jag skulle bära mig åt med dem, men den oron var inte nödvändig vill jag lova - efter ett par dagar flöt de på alldeles utmärkt och vi kom varandra nära väldigt snabbt. Så nu är jag här med mina kids, Sienna 10 år och Taylor 11 år.

Vänner:
Innan jag åkte lyckades jag komma i kontakt med en svensk tjej som va aupair i Oxted vilket jag är tacksam över, för när jag kom så var hon inne på sin sista vecka och presenterade mig för hennes ersättare - Pia, en tysk färsking. Genom Pia kom jag senare i kontakt med Kyra, en annan tysk tjej som står mig varmt om hjärtat nu för tiden. Träffade lite olika tjejer via "aupair in london" grupper, vissa träffade man en gång och andra träffar jag fortfarande.

En person som kom in väldigt sent i mitt Londonäventyr men som lyst starkast är Angelica, som jag träffade genom Josie (som är hur go som helst). Vi har haft så fruktansvärt kul, så sjuka utgångar och onådiga bakfyllor. Mysiga fikor, goda middagar och pratat långt in på natten. En vän jag kommer hålla hårt i även hemma i sverige, även om hon bor i Stockholm. Fina Angie <3


Mina tips:
Våga, våga och VÅGA. Jag skulle inte byta mina månader i england mot någonting, jag har haft så fruktansvärt roligt, träffat så härliga människor, upplevt saker jag aldrig skulle upplevt i sverige och växt något så otroligt som person. Checka ordentligt så det är en bra familj du kommer till, prata med den tidigare aupairen, bestäm vad dina uppgifter i hushållet kommer vara. Hur många timmar du ska jobba, hur ofta du ska sitta barnvakt.
- Ha allting spikat och klart och framförallt: GÅ PÅ MAGKÄNSLAN! Säger den ja, go go go! Säger den nej, lyssna och kolla efter en annan familj/område/tidpunkt som känns rätt.


Slutligen, de 4 främsta sakerna flytten fört med sig:
- Språket, jag var så nervös att inte tala perfekt engelska i början och ursäktade mig konstaaant - nu pratar jag flytande engelska med brittisk accent och misstas ofta som en "infödd" innan jag säger att jag är svensk haha ;-)

- Att hitta mig själv, när jag åkte hoppades jag innerligt på att hitta/upptäcka mig själv i samband med att jag utsatte mig själv för nya utmaningar gång på gång. Så när jag tog steget att flytta hit frigjorde jag mig från sånt som tidigare hållt mig tillbaka och bestämde mig att sluta bry mig, att nu är det jag som är i fokus och jag tänker aldrig mer ursäkta mig för diverse. Idag är jag så stolt över vem jag är, hur jag är som person och över att jag funnit styrkan att säga "Nej tack" till människor som ger mig dålig energi.

- Självständig, jag har gått från att vara så upphängd på mina föräldrar till att sköta allllllttiiiing själv. I've grown up helt enkelt, vilket känns som en lättnad to be honest :-)

- Skolgång, efter så mycket stonk och stön, oro och grubbel så har allting klarnat. Jag vet äntligen vad jag vill plugga och hur jag vill lägga upp mitt år tills dess. Nu är det jobb, körkort, nån resa och sen skola som gäller - yiiiiha!

Hope you enjoyed it guys, xxxx.